Här kommer några korta lärdomar som fick under dagens seminarium

• Det är svårt att tänka sig föräldraskap i Sverige idag utan en föräldraförsäkring men det var modiga politiker som för 50 år sedan införde denna reform, som tillsammans med skattereformer och barnomsorgen, skapade ett mer jämställt land som transformerade vårt land. Att möjliggöra för kvinnor att förena föräldraskap och familjebildning med lönearbete är inte bara en jämställdhetsfråga utan har även byggt mycket av det välståndet som idag finns i Sverige. Ökad jämställdhet har varit en förutsättning för Sveriges välstånd. Nu måste vi utveckla föräldraförsäkringen för att den även i framtiden ska bidra till att kvinnor och män får vara närvarande föräldrar men även för att utveckla vårt samhälle.

• Kvinnor och män delar fortfarande ojämnt på både av föräldraförsäkringen och det obetalda omsorgsarbetet om barnen. Susanne Fahlén från Inspektionen för socialförsäkringen visade tydligt från deras rapport om vilka föräldrar som använder obetald föräldraledighet att kvinnor tar betydligt mer obetald föräldraledighet. Kvinnor är föräldralediga i drygt 12 månader varav fyra av dessa månader är obetald ledighet. Det är längre än pappors användning av både betald och obetald föräldraledighet. En förklaring är att regelverket och föräldrars uttagsmönster samverkar för att bibehålla en ojämn fördelning.

• Den ojämna fördelningen inom föräldraförsäkringen bidrar till den ekonomiska ojämställdheten. TCO visade nya siffror på att det glapp som uppstår mellan kvinnor och män när de blir föräldrar, vilket motsvarar 50 000 kronor per år eller 500 000 under barnets första nio år. En förklaring som jag lyfte fram är att kvinnor i högre utsträckning än män byter yrke och arbetsplats för att anpassa sig till de nya förutsättningarna som föräldraskapet innebär.

Själv försökte jag utifrån vår rapport om det obetalda hem- och omsorgsarbetet sätta in föräldraförsäkringen i ett större sammanhang. För det är inte bara så att kvinnor tar ett större ansvar för föräldraskapet. Kvinnor tar ett stor ansvar för omsorgen av äldre och andra närstående samt bär upp välfärden där omsorgen om barn, sjuka och äldre är helt central. Det är tydligt att kvinnor ger omsorg i alla livets skeden medan män ägnar sig åt annat arbete.

Tack TCO för ett bra seminarium och Cecilia Elving (L), Caroline Högström (M) och Annika Strandhäll (S) för en spänstig panel.

cc. Neil Moralee

Några siffror

385 000 män anger att de inte har någon nära vän.

26,6 procent av män i ålder 16–29 år saknar någon som de kan dela sina innersta känslor med.

Mellan 18–19 procent av pojkarna upplever att de inte kan prata om sina problem med sina vänner.

Ensamhet hos pojkar och män

Ensamhet handlar ofta om att någon antingen har färre vänner och andra relationer än vad personen vill ha eller att personen inte kan vända sig till människorna runt omkring sig vid olika problem. Drygt 9 procent eller 385 000 yngre och äldre män anger att de inte har någon nära vän. Detta är också något högre än för kvinnor. Ensamheten är framför allt hög hos personer som inte arbetar.

När frågan om du har någon som du kan dela dina innersta känslor med eller anförtro dig till ställs till män svara 16,7 procent att de saknar en sådan person. Motsvarande siffra för kvinnor är 9,7 procent. Som framgår av figuren nedan så är också problemet störst bland yngre män där hela 26,6 procent saknar någon som de kan dela sina innersta känslor med.

Även många pojkar har svår att prata med sin vänner om problem och dela glädje och sorg. När pojkar har fått frågan om de kan prata om sina problem med sina vänner så svara 18 procent av 11- och 13-åringarna att de inte håller med. Samma siffra för 15-åringarna är 19 procent.

Ofrivillig ensamhet utgör ett samhällsproblem. Den som känner sig ensam känner sig ofta otrygg, övergiven och nedstämd. Ensamhet kan påverka både den psykiska och fysiska hälsan negativt. Samtidigt är fysisk ohälsa bland framför allt äldre en riskfaktor för ensamhet. Läs gärna mer om detta på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Texten har tidigare publicerats på Medium.

Lite statistik

Mammor är i genomsnitt föräldralediga i 12 månader och två veckor att jämföras med pappornas ledighet på cirka tre månader och en vecka.

Mammors ledighet består av 242 dagar med föräldrapenning och 133 dagar med obetald ledighet, att jämföras med 85 betalda och 31 obetalda dagar för män.

Endast 13 procent av föräldrarna delar jämställt på föräldraledigheten.

I Sverige finns cirka 192 000 ensamstående mammor med barn (16 procent av alla familjer).

Efter en separation bor 205 000 barn (43 procent av barnen med separerade föräldrar) mest eller bara hos sin mamma, att jämföras med 40 000 barn som bor mest eller bara hos sin pappa.

132 800 mammor har ensam vårdnad om sina barn, att jämföras med 13 600 pappor.

Kvinnors inkomster minskar när de blir mammor

Efter att första barnet föds så minskar kvinnors löneutveckling medan mäns löner fortsätter att öka. De långsiktiga effekterna är också stora. 15 år efter att första barnet föddes så har mäns inkomster ökat med 35 procentenheter mer än kvinnors. Detta beror att mäns löner ökar mer än kvinnor (10 procentenheter över perioden) men också på andra saker så som att kvinnor i större grad börjar arbeta deltid och byter till mer lågavlönade jobb.

En intressant studie av danska mammor som använt IVF-befruktning visar att de kvinnor som fick barn hade en lägre inkomst, både på kort och lång sikt, jämfört med kvinnorna som inte fick barn via IVF. Den lägre inkomsten syns heller inte hos mammans partner. Forskarna använde kvinnor som försökte få barn via IVF för att se om det är föräldraskapet eller andra faktorer i livet som styr skillnaderna i inkomst bland kvinnor och män. De konstaterade att den lägre inkomsten uppstår för att kvinnan byter till lägre avlönat arbete, ofta närmare hemmet, när de får barn. Det fanns dock inga tecken på att kvinnorna minskade antalet arbetade timmar eller sitt arbetsmarknadsdeltagande. Kvinnor tycks därmed i högre grad än män anpassa sitt yrkesval efter föräldraskapet och den nya livssituationen.

Läs mer

Läs gärna mer om detta och annat rörande omsorg av barn i vår uppföljning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Texten har tidigare publicerats på Medium.

Lite statistik:

• Cirka 23 000 pappor (20 procent av föräldrarna med barn under två år) är med och delar jämställt på föräldrapenningen. Ungefär 14 700 pappor (13 procent) tar lika mycket föräldraledighet som sin partner.

• Cirka 13 600 pappor (12 procent av föräldrarna med barn under två år) tar ut lika mycket till mer föräldrapenning än sin partner. Ungefär 10 000 pappor (9 procent) tar ut lika mycket eller mer föräldralediga än sin partner.

• I Sverige finns cirka 60 000 ensamstående pappor med barn (5 procent av alla familjer).

• Ungefär 220 000 barn bor växelvis hos pappa och mamma.

• 40 000 barn (8 procent av barnen med separerade föräldrar) bor mest eller helt hos sin pappa.

• 13 600 pappor har ensam vårdnad om sina barn.

Fler pappor tar ut mer föräldrapenning

Allt sedan den könsneutrala föräldraförsäkringen introducerades så har fler och fler pappor ökat sitt uttag av föräldrapenning. Sedan 90-talet har det andelen pappor som är föräldralediga ökat drastiskt, men de senaste åren har utvecklingen avstannat något. Det som dock är positivt är att andelen män som tar ut lite eller ingen föräldrapenning fortsätter minska. Fler pappor tar alltså ut mer föräldrapenning. Detta framgår också i figuren nedan. Idag tar 44 procent av papporna ut mer än 90 dagar föräldrapenning. Dock är det fortfarande 12 procent av papporna som inte använder föräldrapenningen alls. För barn födda 2010 så uppgick denna grupp pappor till 23 procent, så de senaste 10 åren har det skett en positiv utveckling.

Läs mer

Läs gärna mer om pappors föräldraskap i vår uppföljning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Inlägget har tidigare publicerats på Medium.

Resultaten i korthet

• Mammor är föräldralediga i genomsnitt 375 dagar. Under 242 dagar har de föräldrapenning medan 133 dagar är obetalda.
• Pappor är föräldralediga i genomsnitt 116 dagar. Under 85 dagar har de föräldrapenning medan 31 dagar är obetalda.
• Mammor och pappor i resursstarka par tar ut mer obetald föräldraledighet.
• När pappan i resursstarka par tar ut mer föräldrapenning kombineras detta ofta med att mamman är obetalt föräldraledig.
• Reglerna kring föräldrapenning och SGI påverkar fördelningen.

Vad visar då statistiken?

Kvinnor tar som sagt både mer betald och obetald föräldraledighet än män. Som framgår i figuren nedan så tar mammor ut i genomsnitt 375 dagar, där 242 dagar är betalda med föräldrapenning och 133 dagar är obetalda. Totalt är alltså mammor hemma drygt ett år med sina barn medan pappors ledighet uppgår i genomsnitt till något mindre än fyra månader. I dagar utgörs pappors föräldraledighet i genomsnitt av totalt 116 dagar varav 85 dagar är med ersättning och 31 dagar är obetalda.

I sin studie av föräldrars obetalda föräldraledighet konstaterar ISF att mammor och pappor i praktiken har olika förutsättningar att vara föräldralediga. Detta eftersom reglerna kring föräldrapenning ser olika ut under de perioder som kvinnor och män väljer att var lediga. Reglerna och föräldrarnas val förstärker troligtvis varandra och skapar en än mer ojämn fördelningen.

ISF visar också i sin rapport att den obetalda ledigheten har en ojämlik fördelning där föräldrar med goda ekonomiska förutsättningar använder obetald föräldraledighet för att spara på föräldrapenningen. Detta gäller både mammorna och papporna, men kvinnorna tar fortfarande ut mer obetald föräldraledighet än männen. Familjer med lägre inkomst har dock inte samma möjlighet att ta ut obetald föräldraledighet. Resultatet blir därför att föräldrar med högre inkomst kan spara föräldrapenningen för att dryga ut semestern eller julledigheten senare under barnets uppväxt, vilket inte lågavlönade föräldrar har samma möjlighet till.

Statistiken är framtagen av Försäkringskassan där perioderna med betald föräldraledighet är baserad på data över föräldrars uttag av föräldrapenning. Den obetalda föräldraledigheten uppskattas sedan med hjälp av en rad antaganden utifrån regelerna och föräldrars uttagsmönster.

Kort om regelverket

Föräldraledighetslagen ger båda föräldrarna rätt att vara ledig, med eller utan föräldrapenning, under barnets första 18 månader. Föräldrarna behöver alltså inte ta ut föräldrapenning utan har rätt att vara ledighet.

Varje förälder får 240 dagar med föräldrapenning, där 195 dagar är inkomstbaserade och 45 dagar är så kallade lägstanivådagar. Av de inkomstbaserade dagarna är 90 dagar reserverade till vardera förälder.

I socialförsäkringsbalken framgår dock att efter att barnet har fyllt ett år behöver föräldern ta ut föräldrapenning de dagar som hen skulle arbetat, vanligtvis fem dagar i veckan, för att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) inte ska påverkas. SGI styr hur mycket ersättning du får vid längre sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. På detta sätt begränsas föräldrars möjlighet att fritt välja hur de är betalt och obetalt föräldralediga efter att barnet har fyllt ett år.

Läs mer

Läs också vår rapport om det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Bloggposten har tidigare publicerats på Medium.